Utvandrarna och invandrarna

För snart 200 år sedan flydde 1.500.000 svenskar till USA. För att få det bättre. För att få ett liv. Breven som de skickade hem berättade om bördiga marker och potatis stora som meloner. Självklart spred sig ryktet om att det gick att tälja guld med fickkniv, och ännu fler familjer packade sin koffertar och klev ombord på Amerikabåten. Några överlevde inte båtresan, och väl i land blev andra lurade av bedragare på både pengar och bagage.

Historien upprepar sig. Några simpla, förslagna individer som skor sig på medmänniskor i nöd.

På Amerikabåten dog cirka 10 % av sjukdomar ombord kopplat till undermålig mat och vidriga sanitära förhållanden. Nu för tiden drunknar drygt 90 % i Medelhavet.

Det jag inte förstår är flödet av information. När utvandrarna från Sverige skickade brev hem tog det flera månader, kanske upp till ett år innan brevet kom fram. Som säkert även innehöll en del överdrifter för att inte dra skammens rodnad över släkten. Men idag…. med internet och mobiltelefoner… nyheten om att folk drunknar på överbelamrade båtar borde nå fram. Även till dem som funderar på att köpa en biljett över till Europa.

Visserligen finns det sol-och-vårare som lurar över människor med kontrakt på arbete. Jobb som inte finns eller som finns under slavliknande förhållanden. Tänker på bärplockarna. Tänker på alla tiggarna, eller EU-migranter som de också kallas, runt om i landet. Några av dem har kommit hit med löfte om jobb, och blivit lurade av bedragare.

Han sitter inte där längre. Tiggaren utanför ICA Maxi. Där sitter numera en ung kvinna. Mer eller mindre utanför varje butik och nedanför varje uttagsautomat sitter det någon och tigger. Jag lägger inga pengar i deras muggar. För i min värld är det som att slå bensin på eld. Jag skänker istället till organiserad välgörenhet. Vill inte skänka pengar till en eventuell organiserad brottslighet. Skulle jag lägga en slant i en pappmugg bekräftar jag att det är ok att sitta där. Jag vill inte heller medverka till att tiggaren skickar brev hem om att här i Sverige är potatisen stora som meloner. För det gör problemet ännu värre och Sverigedemokraterna får vatten på sin kvarn.

I dagarna kom moderaterna med ett förslag på att kriminalisera organiserat tiggeri. Hur det ska genomföras och följas upp begriper jag inte. Hur bevisar man att det är organiserat? I förslaget ligger även att kommunerna ska få anställa ”ordningspersonal” för avhysning. Varför inte tillämpa befintlig lagstiftning? Allemansrätten till exempel. Där har man möjlighet att tälta ute i naturen, och plocka svamp och bär. Om man inte stör eller förstör. Går det inte i dagsläget att utdöma påföljder till dem som bryter mot allemansrätten eller motsvarande, befintlig lag tror jag knappast att det går bättre med ny lagstiftning.

Det jag håller med moderaterna om är att det måste till kraftiga åtgärder. Jag är dock inte övertygad om att kriminalisera tiggeriet är rätt väg att gå.  Lika lite som jag tror på att Europas samlade krafter ska gå till att undsätta flyktingbåtar i sjönöd. Då känns det klokare att gå med blåslampa efter människosmugglarna. Utfäst belöning till den som anger att flyktingbåt ligger för ankar så att kapten och övrig manskap kan fångas in. Har jag en vattenläcka i köket kan jag välja att antingen svabba golvet varje timme eller så stryper jag vattnet tills läckan är lagad.

Det är inga enkla problem att lösa, men de som har valt att jobba med dessa frågor på politisk nivå behöver inte göra det ännu krångligare.

Crea Diem! / Susanne

Annonser
Det här inlägget postades i Ergo Sum, Uppsnappat, Vansinne och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s