Lära för livet?

Följer dokumentären/såpan 9 A från Johannesskolan i Malmö som produceras av SVT. Mest för att mina barn går i skolan, och jag vill skapa mig en uppfattning som visserligen vinklas ur ett TV perspektiv - men ändå. Var får man den insynen annars? Är man med på lektionstid är det inte riktigt samma sak…

Kritik har framförts från moderat håll mot serien över att TV valt en “ganska” bra klass. Men spelar det någon roll? Om nu lärare, elever, föräldrar och skolledning vill prova på ett nytt sätt för att få nya resultat applådera dem istället! Hellre det än att lunka på i gamla spår, som uppenbart inte funkar tillfredsställande. Definitionen av en idiot är någon som gör samma sak intensivare i förhoppning om ett annorlunda resultat.

Enligt skolverkets sammanställning av åk 9 som fick slutbetyg i juni 2007 klarade 47 % av målen i nämnda skola. 47 %! Heder åt rektorn som tar krafttag.

Från sammanställningen framgår också att riksgenomsnittet för 125 620 elever som gick ut nian förra året, oavsett huvudman, har 76 % klarat målen. 9 % har inte godkänt i ett ämne, 14 % har inte godkänt i 2 ämnen och 1 % saknar betyg i samtliga ämnen. Skrämmande.

Det innebär att 24 % inte har klarat målen som skolverket satt upp.

I sinom tid kommer dessa 24 % att hamna i yrkeslivet. Och medverka till att bland annat skapa BNP för Sverige. Hur kommer det att gå? För dessa individer personligen, för arbetsgivare, för samhället i övrigt? Saknas kompetens i Sverige blir det fler företag som flyttar utomlands.

Jag säger igen: Släng alla rapporter på utbildningsdepartementet och på skolverket som utreder huruvida vi ska ha betyg eller inte. När väl eleverna kommer ut i arbetslivet och ska diskutera individuell lönesättning kommer de definitivt att “betygssättas”. Varför inte skola in dem i verkligheten från början. Sätt betyg 1-10 så behöver inte bokstavskombinationerna räknas om. Det är onödigt arbete.

Man behöver inte utreda eller heta Einstein för att se sambandet mellan den svenska skolans ras i internationella jämförelser med införandet av nya betygssystem i början av 70-talet.

Anställ fler lärare för utredningspengarna som är modiga nog att visa hur det går till innanför klassrummets väggar. För som Stavros Louca (extrainsatt mattelärare i projektet 9A) sa i första programmet: Varför är vi här när ni säger att eleverna är jätteduktiga och arbetsvilliga? Lärare måste våga visa att de inte har total kontroll och be om hjälp för elevernas skull.

Det här inlägget blev längre än vad jag tänkt, men jag blir så upprörd av insnöade och prestigefulla tjänstemän (som avlönas av skattemedel, vilket då även inkluderar skolpersonal) som laborerar med våra barn, och de som på fullt allvar har mage att kritisera nya grepp…

Crea Diem! / Susanne